Jag ska vara ärlig nu, men efter min och Jullans "krasch" blev jag lite osäker på henne. Jag var inte osäker på henne på det visset hur hon ska bete sig, utan mer osäker på min ridning i hoppningen imed det var mitt fel hon krasha i Trelleborg. Nu när jag var i Tranemo var jag verkligen skit nervös. Jag trodde allt skulle gå rent åt helvete, men jag hade bra pepp talk ord i huvudet efter mitt och Lindas "Hoppa Jullan Prat". Linda är den som kan Jullan mer än någon annan, därför valde jag att följa HENNES ord. Rensade alla andra ord från mitt huvud och gick på orden Linda sa till mig. Om inte det skulle gå bra så är det jag som gör fel för Jullan gör faktiskt RÄTT. 

 

I tranemo gjorde vi en fin nolla. Det kändes som en liten spark framåt igen och jag behöver inte vara nervös. Jag ska bara lita på Jullan och ge henne stödet för hon kan. Jag ska bara lära mig HENNES sätt att ridas på.