Det fladdrande täcket och den gulblå rosetten.
Jag får ryssningar i hela kroppen. I lördags runt 5 steg vi in på Öveds bana och gjorde det underbaraste och mest efterlängtade ärovarvet på väldigt länge. Men de var inte bara ett varv utan hela två varv som vinnare, känna att man galopperar omkring med folkets jubel och applåder, dem tittar bara på mig, dem ser mig, allt var som av is, allt blev så tyst omkring mig, men igentligen var det så mycket applåder, så mycket jubbel, pepptalk av spekern, men jag var som is. under dem två minuterna på prisutdelningen, med täcket fladdrande och en blågul rosett på ponnyn min, så kände man en sån stor lycka, för mig är en vinst stort, i fälttävlan är det stort. Det är sällan man tar hem en massa rosetter gång på gång. Det är tre grenar, det är inte klart förens du är i målgång i terrängen, dem senaste gångerna är det målgången jag vunnit på, jag har tagit in allt på terrängen.
Jag är kär i min ponny. Att bara titta på henne...underbar.
Postat av: Felicia :D
åh , den känslan är underbar :D
Postat av: Felicia!
Hahaha, ja man bah "deeeee är jaaaag" ! :D hur e läget?
Postat av: Linda bolin!!
hahaha åh vilken underbar prisutdelning! hahahaha åh va kul! får gåshud!!! :D:D:D:D
Trackback